Ny lagstiftning som påverkar anläggare 2026

> Svar: De viktigaste regeländringarna för mark- och anläggningsbranschen 2026 inkluderar nya AFS 2023:3 (byggnads- och anläggningsarbete), uppdaterade krav på byggarbetsmiljösamordnare, skärpta regler för masshantering och nya klimatdeklarationskrav för infrastrukturprojekt.

Regelverket som styr mark- och anläggningsbranschen utvecklas ständigt. Under 2025 och 2026 har flera viktiga förändringar trätt i kraft eller aviseras — förändringar som direkt påverkar hur du planerar, genomför och dokumenterar dina anläggningsprojekt. I den här artikeln sammanfattar vi de viktigaste regeländringarna och ger dig en konkret checklista för att säkerställa att ditt företag är förberett.

De viktigaste regeländringarna 2026

Flera parallella regelprocesser samverkar under 2026. Här är en översikt av de mest betydelsefulla förändringarna:

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter (AFS 2023:3). Den kanske enskilt viktigaste ändringen för anläggningsbranschen. De nya föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete ersätter tidigare AFS 1999:3 och innehåller skärpta och förtydligade krav inom en rad områden. Uppdaterade krav på Bas-P och Bas-U. Byggarbetsmiljösamordnarnas roll och ansvar har förtydligats, med nya krav på kompetens och dokumentation. Skärpta regler för masshantering. Naturvårdsverket har uppdaterat sin vägledning för hantering av massor och avfall, med tydligare krav på klassificering och spårbarhet. Klimatdeklarationer. Lagen om klimatdeklaration för byggnader har funnits sedan 2022, och nu utvidgas diskussionen om att inkludera infrastrukturprojekt. Personalliggare och ID06. Skatteverkets kontroller av personalliggare på byggarbetsplatser har intensifierats, och ID06-systemet har uppdaterats. Nya regler för tillfälliga konstruktioner. Krav på formellt kompetensbevis för de som monterar och demonterar ställningar och andra tillfälliga konstruktioner.

AFS 2023:3 — nya föreskrifter för byggnads- och anläggningsarbete

AFS 2023:3 är Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter som ersätter de tidigare föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3). De nya föreskrifterna är resultatet av en omfattande översyn och syftar till att modernisera regelverket, förtydliga ansvarsfördelningen och stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Bakgrund och syfte

De tidigare föreskrifterna från 1999 hade blivit daterade och innehöll oklarheter som ledde till tolkningsproblem. Arbetsmiljöverket inledde en översyn som resulterade i de nya föreskrifterna, beslutade 2023 och med full tillämpning från 2025. Under 2026 intensifierar Arbetsmiljöverket sin tillsyn av att de nya reglerna efterlevs.

De viktigaste förändringarna

Stärkt krav på arbetsmiljöplan. Arbetsmiljöplanen ska nu vara mer detaljerad och specifik för det aktuella projektet. Det räcker inte längre med en generell mall — planen ska innehålla projektspecifika riskbedömningar, konkreta åtgärder och tydlig ansvarsfördelning. Planen ska vara tillgänglig för alla på arbetsplatsen och uppdateras löpande. Riskbedömningar vid schaktarbete. De nya föreskrifterna ställer tydligare krav på riskbedömning innan schaktning påbörjas. Det inkluderar bedömning av jordart och stabilitet, risk för ras och skred, närvaro av ledningar och kablar, samt påverkan på intilliggande byggnader och anläggningar. Riskbedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för val av arbetsmetod och skyddsåtgärder. Skärpta krav vid arbete i trafik. Arbete vid eller nära trafikerade vägar har alltid varit en av de farligaste situationerna för anläggningsarbetare. De nya föreskrifterna ställer tydligare krav på trafikanordningsplaner, avstängningsmaterial och utbildning. All personal som arbetar i trafikerade miljöer ska ha genomgått relevant utbildning, och det ställs krav på att arbetsplatsen ska vara tydligt avgränsad och skyltad. Ökade krav på kontroll och dokumentation. De nya föreskrifterna betonar vikten av löpande kontroll och dokumentation. Arbetsgivaren ska säkerställa att skyddsåtgärder fungerar och att regler följs, och detta ska dokumenteras. Inspektionsprotokoll för maskiner, kontroll av spontning och stämpling, och dokumentation av säkerhetsgenomgångar är exempel på krav som blivit tydligare. Regler för buller och vibrationer. Föreskrifterna har skärpta krav på mätning och åtgärder vid buller och helkroppsvibrationer — särskilt relevant för maskinförare som exponeras för vibrationer under långa arbetspass. Gränsvärdena är oförändrade, men kraven på att faktiskt mäta och dokumentera exponeringen har skärpts. Krav vid rivning och håltagning. Nya detaljerade krav på inventering av farliga ämnen (asbest, PCB, kvicksilver) innan rivningsarbete påbörjas. Kraven på rivningsplan har utökats.

Sanktioner

Arbetsmiljöverket har fått utökade möjligheter att utfärda sanktionsavgifter vid överträdelser. Avgifterna kan uppgå till betydande belopp, och upprepade överträdelser kan leda till arbetsstopp. Det är därför viktigt att ta de nya föreskrifterna på allvar och implementera dem fullt ut.

[Arbetsmiljö-guide →](/artiklar/arbetsmiljo-anlaggningsarbetsplatser)

Vad betyder det för Bas-P och Bas-U?

Byggarbetsmiljösamordnarna — Bas-P (för planering och projektering) och Bas-U (för utförande) — spelar en nyckelroll i det svenska regelverket för byggnads- och anläggningsarbete. De nya föreskrifterna har förtydligat deras ansvar och ställer högre krav på deras kompetens.

Bas-P — byggarbetsmiljösamordnare för planering

Bas-P utses av byggherren och ansvarar för att samordna arbetsmiljöfrågor under planerings- och projekteringsfasen. De viktigaste förändringarna under 2026:

• Kompetenskrav. Bas-P ska ha dokumenterad kompetens inom arbetsmiljö, kunskap om byggnads- och anläggningsarbete och förmåga att samordna olika discipliner. Utbildningskravet har inte formellt ändrats, men Arbetsmiljöverkets tillsyn fokuserar mer på att kontrollera att Bas-P faktiskt har rätt kompetens.
• Arbetsmiljöplan. Bas-P ansvarar för att upprätta arbetsmiljöplanen. De nya kraven innebär att planen måste vara mer projektspecifik och detaljerad. Bas-P ska identifiera särskilda risker redan i projekteringen och beskriva hur de ska hanteras.
• Samordning med projektörer. Bas-P ska aktivt delta i projekteringsmöten och säkerställa att arbetsmiljöaspekter beaktas i projekteringen. Det kan handla om att påverka val av arbetsmetoder, materialval och utformning av tillfälliga konstruktioner.

Bas-U — byggarbetsmiljösamordnare för utförande

Bas-U ansvarar för att samordna arbetsmiljöfrågor under byggskedet. Viktiga förändringar:

• Löpande uppdatering av arbetsmiljöplanen. Bas-U ska säkerställa att arbetsmiljöplanen hålls aktuell under hela byggtiden. Nya risker som upptäcks under arbetets gång ska läggas till, och planen ska anpassas efter faktiska förhållanden.
• Samordning mellan entreprenörer. På arbetsplatser där flera entreprenörer verkar samtidigt har Bas-U:s ansvar för samordning förtydligats. Det handlar om att koordinera arbeten så att en entreprenörs verksamhet inte skapar risker för en annan.
• Skyddsronder och dokumentation. Bas-U förväntas genomföra regelbundna skyddsronder och dokumentera både observationer och vidtagna åtgärder. Digitala verktyg som Buildsafe och Dalux Field underlättar denna dokumentation.

[Bas-P/Bas-U utbildning →](/utbildning/bas-p-bas-u)

Skärpta regler för masshantering och avfall

Masshantering är en central del av mark- och anläggningsarbete, och regelverket kring massor har blivit alltmer komplext. Under 2025–2026 har Naturvårdsverket och länsstyrelserna skärpt sina krav.

Anmälningsplikt och tillstånd

Att använda schaktmassor som fyllnadsmaterial klassas i många fall som avfallsbehandling och kräver anmälan till kommunens miljönämnd eller tillstånd från länsstyrelsen. Gränsen för när anmälningsplikt inträder har sänkts, och fler åtgärder kräver numera anmälan.

De viktigaste tröskelvärdena:

• Användning av massor på den egna fastigheten — kan vara anmälningspliktigt beroende på volym, föroreningsgrad och plats.
• Mottagande av massor från annan fastighet — kräver generellt anmälan eller tillstånd.
• Mellanlagring av massor — regleras som avfallshantering om det sker under längre tid eller i större volymer.
• Transport av massor — kräver i vissa fall anmälan till länsstyrelsen som avfallstransportör.

Klassificering av massor

Naturvårdsverkets uppdaterade vägledning ställer tydligare krav på provtagning och klassificering av massor. Innan massor flyttas ska de provtas och analyseras för att fastställa föroreningshalter. Antalet prover beror på volym, jordart och misstanke om förorening. Massor klassificeras sedan i kategorier som avgör var och hur de får användas:

• Känslig markanvändning (KM) — Halter som är acceptabla för bostäder, skolor och daghem.
• Mindre känslig markanvändning (MKM) — Halter som är acceptabla för kontor, industri och infrastruktur.
• Farligt avfall (FA) — Halter som överstiger gränsvärdena för farligt avfall. Kräver särskild hantering.

Digital spårbarhet

En trend under 2026 är krav på digital spårbarhet av massor. Flera kommuner och beställare kräver att massor spåras digitalt — från ursprungsplats via transport till slutdestination. System som Masslogistik, Pinpointer och Nordicom Trace används allt oftare för att dokumentera massflöden och säkerställa att massor hamnar på rätt plats.

Klimatdeklarationer för infrastruktur

Lagen om klimatdeklaration för byggnader (2021:787) trädde i kraft den 1 januari 2022 och gäller nya byggnader som kräver bygglov. Under 2025–2026 pågår arbete med att utreda en utvidgning till infrastrukturprojekt.

Nuvarande krav

I nuläget gäller lagen om klimatdeklaration inte för infrastrukturprojekt som vägar, broar och VA-system. Däremot har Trafikverket infört egna krav på klimatberäkning i sina projekt, och många kommuner ställer liknande krav i sina upphandlingar.

Kommande förändringar

Boverket har fått i uppdrag att utreda hur klimatdeklarationskraven kan utvidgas. Under 2026 förväntas ett förslag som inkluderar:

• Krav på klimatdeklaration för statliga infrastrukturprojekt.
• Gränsvärden som stegvis skärps över tid.
• Krav på redovisning av hela livscykeln, inte bara byggskedet.

Det är ännu oklart exakt vilka projekttyper och tröskelvärden som kommer att gälla, men branschen bör förbereda sig på att klimatberäkningar blir obligatoriska inom en överskådlig framtid.

Praktisk påverkan

För mark- och anläggningsföretag innebär detta att de behöver:

• Kunna beräkna klimatpåverkan med godkända verktyg.
• Samla in data om bränsleförbrukning, transporter och materialåtgång.
• Ha tillgång till EPD:er för de material som används.
• Kunna visa hur klimatpåverkan kan minskas jämfört med ett referensscenario.

Nya krav på personalliggare och ID06

Personalliggare på byggarbetsplatser infördes 2016 och har sedan dess varit ett viktigt verktyg för att bekämpa svartarbete och säkerställa att arbetsgivare fullgör sina skyldigheter. Under 2025–2026 har kraven skärpts ytterligare.

Skatteverkets intensifierade tillsyn

Skatteverket har ökat antalet oanmälda besök på byggarbetsplatser markant under 2025–2026. Vid kontrollerna granskas att personalliggaren är komplett — det vill säga att alla personer som vistas på arbetsplatsen är registrerade med korrekt in- och utcheckning.

Sanktionsavgifterna vid brister i personalliggaren:

• Bristfällig personalliggare — 12 500 kronor per kontrolltillfälle plus 2 500 kronor per person som inte är registrerad.
• Avsaknad av elektronisk utrustning — 12 500 kronor per kontrolltillfälle.

ID06 — uppdaterat system

ID06 är branschens gemensamma system för identifikation och behörighetskontroll på byggarbetsplatser. Systemet har genomgått en omfattande modernisering:

• ID06-kort version 2.0 — Nya kort med förbättrad säkerhet och digital verifiering via NFC-teknik.
• Koppling till kompetensregistret — ID06-kortet kan nu länkas till den anställdes kompetensuppgifter, så att arbetsgivare och beställare kan verifiera att personen har rätt utbildning och behörighet.
• Integration med personalliggare — Moderna system möjliggör automatisk registrering i personalliggaren via ID06-kortet, vilket förenklar administrationen.

Praktiska åtgärder

• Se till att alla anställda har giltiga ID06-kort.
• Investera i elektronisk utrustning för personalliggare (om du inte redan har det).
• Etablera rutiner för daglig kontroll av att alla på arbetsplatsen är registrerade.
• Utbilda underentreprenörer om kraven och säkerställ att de följer reglerna.

Uppdaterade regler för tillfälliga konstruktioner

Tillfälliga konstruktioner — ställningar, formar, stämp, arbetsplattformar och liknande — är en vanlig källa till olyckor inom bygg och anläggning. De nya föreskrifterna i AFS 2023:3 har skärpt kraven.

Ställningar

• Kompetenskrav. Personal som monterar, ändrar eller demonterar ställningar ska ha genomgått godkänd utbildning. Kravet gäller alla ställningar som är högre än 1,25 meter i plattformshöjd.
• Kontroll och besiktning. Ställningar ska kontrolleras innan de tas i bruk, efter väsentliga ändringar och regelbundet under användningstiden. Kontrollen ska dokumenteras och utföras av en person med tillräcklig kompetens.
• Skyltar och märkning. Ställningar ska märkas med information om maxbelastning, senaste kontroll och ansvarig person.

Spontning och stämpling

Schakter djupare än 1,5 meter (eller grundare i instabil jord) kräver i de flesta fall någon form av rasskydd — spontning, släntsättning eller stämpling. De nya föreskrifterna ställer krav på:

• Dokumenterad dimensionering av spontning och stämpling baserat på geoteknisk bedömning.
• Löpande kontroll av att spontningen är intakt och fungerar.
• Tydlig plan för montering och demontering som beaktar rasrisk.

Former och gjutning

• Formkonstruktioner ska dimensioneras för aktuella laster inklusive dynamiska krafter vid gjutning.
• Stämpning under gjutna konstruktioner får inte avlägsnas före det att betongen nått tillräcklig hållfasthet.
• Dokumentation av rivningsordning vid formrivning.

Så förbereder du dig — checklista för 2026

Här är en praktisk checklista för att säkerställa att ditt företag uppfyller de nya kraven:

Arbetsmiljö och AFS 2023:3:

• Har du uppdaterat dina arbetsmiljörutiner enligt de nya föreskrifterna?
• Är dina arbetsmiljöplaner projektspecifika och detaljerade?
• Har alla maskinförare och yrkesarbetare fått information om de nya reglerna?
• Genomför du dokumenterade skyddsronder regelbundet?
• Har du rutiner för riskbedömning innan schaktning?

Bas-P och Bas-U:

• Har dina Bas-P och Bas-U genomgått uppdaterad utbildning?
• Är roller och ansvar tydligt dokumenterade i varje projekt?
• Har Bas-U rutiner för löpande uppdatering av arbetsmiljöplanen?

Masshantering:

• Har du rutiner för provtagning och klassificering av massor?
• Vet du vilka anmälningar och tillstånd som krävs för dina massprojekt?
• Har du system för digital spårbarhet av massor?
• Är du registrerad som avfallstransportör om du transporterar massor?

Klimat och miljö:

• Kan du beräkna klimatpåverkan i dina projekt?
• Har du tillgång till EPD:er för de material du använder?
• Dokumenterar du bränsleförbrukning och transportavstånd?

Personalliggare och ID06:

• Har alla anställda giltiga ID06-kort (version 2.0)?
• Fungerar din elektroniska personalliggare korrekt?
• Har du rutiner för daglig kontroll av registreringar?
• Informerar du underentreprenörer om kraven?

Tillfälliga konstruktioner:

• Har personal som monterar ställningar godkänd utbildning?
• Har du rutiner för kontroll och dokumentation av ställningar?
• Dokumenterar du dimensionering av spontning?

Generellt:

• Har du gått igenom alla förändringar med din personal?
• Finns det utbildningsbehov som behöver åtgärdas?
• Har du uppdaterat dina mallar och dokument?

[Se alla utbildningar →](/utbildning) [Branschkollen →](/branschkollen)

Vanliga frågor om ny lagstiftning för anläggare 2026

Vad är den viktigaste regeländringen för anläggare 2026?

Den enskilt viktigaste ändringen är AFS 2023:3, Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för byggnads- och anläggningsarbete. Föreskrifterna ställer skärpta krav på arbetsmiljöplaner, riskbedömningar vid schaktning, arbete i trafik och dokumentation. Alla företag som bedriver anläggningsarbete berörs och bör ha implementerat de nya kraven fullt ut under 2026.

Behöver jag uppdatera min Bas-P/Bas-U-utbildning?

Det finns inget formellt krav på att förnya Bas-P/Bas-U-utbildningen med ett visst intervall, men det rekommenderas starkt att genomgå en uppdaterad utbildning som täcker de nya föreskrifterna i AFS 2023:3. Många utbildningsföretag erbjuder uppdateringskurser specifikt inriktade på de nya reglerna. Arbetsmiljöverket kontrollerar att Bas-P och Bas-U har aktuell och relevant kompetens, och en [uppdaterad utbildning](/utbildning/bas-p-bas-u) är det bästa sättet att visa detta.

Vad händer om jag bryter mot reglerna för personalliggare?

Sanktionsavgiften för bristfällig personalliggare är 12 500 kronor per kontrolltillfälle plus 2 500 kronor per person som inte är korrekt registrerad. Vid oanmälda besök kontrollerar Skatteverket att alla som vistas på arbetsplatsen finns i liggaren med korrekt in- och utcheckningstid. Upprepade brister kan leda till utökad tillsyn och skada företagets rykte.

Vilka regler gäller för att flytta massor mellan byggprojekt?

Att flytta massor mellan projekt kan klassas som avfallsbehandling och kräva anmälan till kommunens miljönämnd eller tillstånd från länsstyrelsen. Massorna måste provtas och klassificeras innan de flyttas. Det krävs ofta en anmälan till miljönämnden om du tar emot massor på din arbetsplats, och du kan behöva registrera dig som avfallstransportör hos länsstyrelsen. De exakta kraven varierar beroende på volym, föroreningsgrad och var massorna ska användas.

Kommer klimatdeklarationer att bli obligatoriska för anläggningsprojekt?

Det pågår ett utredningsarbete om att utvidga kravet på klimatdeklaration till infrastrukturprojekt. Under 2026 förväntas ett förslag presenteras, men det kan dröja till 2027–2028 innan eventuella nya krav träder i kraft. Redan nu ställer dock Trafikverket och många kommuner krav på klimatberäkningar i sina upphandlingar, så det är klokt att förbereda sig oavsett lagkrav. Att kunna visa klimatdata ger också konkurrensfördelar vid [upphandlingar](/upphandlingar).