Hållbar anläggning — Miljökrav och möjligheter 2026

> Svar: Hållbar anläggning innebär att minimera klimatpåverkan genom återanvändning av massor, fossilfria maskiner, kortare transporter och klimatberäkningar. Allt fler kommuner ställer miljökrav i upphandlingar och företag som kan visa klimatdata vinner fler kontrakt.

Mark- och anläggningsbranschen står inför en av sina största omställningar någonsin. Klimatfrågan har gått från att vara en sidofråga till att bli en central del av affärslogiken. Under 2026 ser vi hur hållbarhetskraven skärps ytterligare — i offentliga upphandlingar, i miljölagstiftningen och i kundernas förväntningar. Samtidigt öppnar omställningen dörrar för företag som ligger i framkant. Den här artikeln ger dig en heltäckande bild av vad hållbar anläggning innebär i praktiken, vilka krav som gäller och hur du kan använda hållbarhet som en konkurrensfördel.

Vad innebär hållbar anläggning?

Hållbar anläggning handlar om att planera, bygga och förvalta infrastruktur på ett sätt som minimerar negativ miljöpåverkan och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Det omfattar hela livscykeln — från projektering och materialval till produktion, drift och eventuell rivning.

I praktiken kan hållbar anläggning delas in i flera delområden:

Klimatpåverkan och utsläpp. Den mest uppenbara aspekten handlar om att minska koldioxidutsläppen. Inom mark och anläggning kommer de största utsläppen från tre källor: tillverkning av material (särskilt cement och stål), transporter av massor och material, samt förbränning av diesel i maskiner. Enligt beräkningar från Trafikverket och IVL Svenska Miljöinstitutet står anläggningssektorn för cirka 10 procent av Sveriges totala klimatpåverkan. Resurshushållning och cirkulär ekonomi. Att använda resurser effektivt innebär att minimera avfall, återanvända massor och material, och välja produkter med lång livslängd. Cirkulär ekonomi inom anläggning handlar om att se schaktmassor, rivningsmaterial och restprodukter som resurser istället för avfall. Biologisk mångfald och ekosystem. Anläggningsprojekt påverkar ofta naturmiljöer — våtmarker dräneras, skog avverkas och vattendrag grävs om. Hållbar anläggning innebär att minimera dessa ingrepp och i bästa fall skapa nya naturvärden genom kompensationsåtgärder. Social hållbarhet. Även arbetsvillkor, arbetsmiljö och lokal påverkan ingår i begreppet hållbar anläggning. Buller, vibrationer och damm från anläggningsarbeten påverkar boende i närheten, och en hållbar approach tar hänsyn till dessa aspekter.

Varför har hållbarhet blivit så viktigt just nu?

Flera faktorer samverkar. Sveriges klimatmål anger att vi ska ha netto-nollutsläpp senast 2045, och byggbranschen behöver bidra med stora utsläppsminskningar. EU:s gröna giv och taxonomiförordningen ställer krav på att investeringar klassas som miljömässigt hållbara. Dessutom har medvetenheten ökat kraftigt bland beställare, investerare och allmänhet. Under 2025 och 2026 har vi sett en tydlig acceleration där hållbarhetskrav gått från att vara "nice to have" till att vara kvalificerande krav i upphandlingar.

Miljökrav i offentliga upphandlingar 2026

Den offentliga sektorn — kommuner, regioner, Trafikverket och andra statliga myndigheter — är den enskilt största beställaren av mark- och anläggningsarbeten i Sverige. Deras upphandlingspraxis sätter därmed standarden för hela branschen.

Under 2026 ser vi flera tydliga trender i offentliga upphandlingar:

Klimatberäkningar som krav. Allt fler upphandlingar kräver att anbudsgivare redovisar klimatpåverkan för hela projektet, ofta med hjälp av verktyg som Trafikverkets klimatkalkyl eller BM Klimatkalkyl. I vissa fall viktas klimatpåverkan som ett utvärderingskriterium, vilket innebär att det företag som kan visa lägst koldioxidutsläpp får en fördel. Krav på fossilfria eller elektrifierade maskiner. Flera storstadskommuner, däribland Stockholm, Göteborg och Malmö, har infört krav på att en viss andel av maskinerna på arbetsplatsen ska drivas med fossilfria bränslen eller elektricitet. Andelen varierar, men trenden är tydligt uppåtgående. Trafikverket har även skärpt sina krav i det centrala upphandlingssystemet. Materialval med låg klimatpåverkan. Krav på klimatförbättrad betong, återvunnen asfalt och lokalt producerade material blir allt vanligare. Beställare specificerar i ökande grad att materialen ska ha Environmental Product Declarations (EPD:er) som visar deras klimatavtryck. Masshanteringsplaner. De flesta större projekt kräver numera en detaljerad masshanteringsplan som visar hur schaktmassor ska hanteras — med fokus på återanvändning, korta transporter och minimering av deponering. I mars 2026 uppskattar branschorganisationer att över 70 procent av alla offentliga anläggningsupphandlingar innehåller specifika hållbarhetskrav, jämfört med knappt 40 procent för fem år sedan. Krav på spårbarhet och dokumentation. Digitala system för att spåra massor, verifiera bränsleförbrukning och dokumentera miljöåtgärder blir standard i större projekt. [Se upphandlingar med miljökrav →](/upphandlingar)

Fossilfria maskiner — var står vi?

Omställningen till fossilfria anläggningsmaskiner är en av branschens största utmaningar och möjligheter. Under de senaste åren har utvecklingen accelererat markant, med flera tillverkare som lanserat eldriven utrustning och HVO-certifierade motorer.

| Maskintyp | Tillgängliga alternativ | Status 2026 | |---|---|---| | Grävmaskin (kompakt, <10 ton) | Eldrivna modeller från Volvo CE, Caterpillar, Komatsu, Wacker Neuson | Kommersiellt tillgängliga, ökande flotta | | Grävmaskin (medel, 10–30 ton) | Volvo EC230 Electric, Cat 320 Electric, Komatsu PC210E | Lanserade, begränsad tillgänglighet | | Grävmaskin (stor, >30 ton) | Prototyper och pilotprojekt, kabeldriven teknik | Utvecklingsfas, enstaka pilotprojekt | | Hjullastare | Volvo L120 Electric, Cat 950 Electric | Kommersiellt tillgängliga i mindre storlekar | | Dumper | Volvo TA15 Electric, elflytt-koncept | Begränsad kommersiell tillgänglighet | | Vältar | Eldrivna modeller från Hamm, Bomag | Lanserade, nischmarknad | | Lastbilar | Volvo FH Electric, Scania BEV, MAN eTruck | Ökande tillgänglighet, räckviddsbegränsningar | | Borrigg | Epiroc SmartROC T25 E, eldrivna sänkhammarborrriggar | Kommersiellt tillgängliga | | Krossar/sorteringsverk | Eldrivna mobila krossar från Sandvik, Metso | Ökande tillgänglighet |

HVO som övergångslösning

Medan elektrifieringen fortfarande har begränsningar — särskilt för de tyngsta maskinerna och vid arbete i avlägsna områden utan elinfrastruktur — har HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja) blivit en viktig övergångslösning. HVO100 kan användas i de flesta moderna dieselmotorer utan modifiering och minskar klimatpåverkan med upp till 90 procent jämfört med fossil diesel.

Under 2026 har priserna på HVO stabiliserats något jämfört med de kraftiga fluktuationerna under 2023–2024, men bränslet är fortfarande dyrare än fossil diesel. Många entreprenörer väljer ändå HVO för att kunna uppfylla upphandlingskrav och för att möta kundernas förväntningar. Det är dock viktigt att verifiera att HVO:n verkligen är certifierad och att den uppfyller kraven i den specifika upphandlingen.

Utmaningar med elektrifiering

Trots de snabba framstegen finns det praktiska utmaningar. Batteritiden begränsar hur länge maskinerna kan arbeta utan laddning — typiskt 4–8 timmar beroende på arbetsintensitet. Laddinfrastrukturen på byggarbetsplatser behöver byggas ut, och i landsbygdsområden kan det vara svårt att få tillräcklig elkapacitet. Dessutom är inköpspriset för eldrivna maskiner fortfarande 30–50 procent högre än för motsvarande dieseldrivna modeller, även om driftkostnaderna är lägre.

Masshantering och cirkulär ekonomi

Masshantering är kanske det område där mark- och anläggningsbranschen har störst potential att bidra till cirkulär ekonomi. Varje år schaktas och transporteras enorma mängder jord, berg, grus och andra massor i Sverige. Enligt branschberäkningar rör det sig om uppemot 100 miljoner ton per år.

Massbalans — nyckeln till hållbar masshantering

Det mest effektiva sättet att minska transporterna och klimatpåverkan från masshantering är att sträva efter massbalans — det vill säga att de massor som schaktas i ett projekt återanvänds inom samma projekt. I praktiken innebär det att man redan i projekteringsfasen planerar för hur höjdsättning, väglinjer och dagvattenhantering kan optimeras så att överskottet av massor minimeras.

Digitala verktyg för massbalansberäkning har blivit allt vanligare och mer sofistikerade. Med hjälp av 3D-modeller och BIM kan projektörer simulera olika alternativ och hitta den lösning som ger bäst massbalans. Vissa kommuner har också börjat inrätta regionala masscentra där överskottsmassor från ett projekt kan mellanlagras och användas i andra projekt.

Klassificering och kvalitetssäkring

En förutsättning för att kunna återanvända massor är att de klassificeras korrekt. Förorenade massor måste hanteras separat, och även rena massor behöver klassificeras efter sina geotekniska egenskaper för att säkerställa att de lämpar sig för den tänkta användningen. Under 2026 har Naturvårdsverkets vägledning för hantering av massor blivit tydligare, men det finns fortfarande gråzoner som skapar osäkerhet.

De viktigaste kategorierna för massklassificering:

• Inerta massor — Bergkross, naturligt grus, ren morän. Kan generellt återanvändas fritt.
• Massor med låga halter av föroreningar — Kan ofta återanvändas med vissa villkor, beroende på markanvändning.
• Förorenade massor — Måste hanteras som avfall enligt avfallsförordningen och kan kräva behandling eller deponering.

Återvunna material i anläggning

Utöver schaktmassor finns det en växande marknad för andra återvunna material inom anläggning:

• Återvunnen asfalt (RA) — Kan blandas in i ny asfalt, ofta upp till 30–40 procent utan att kvaliteten påverkas. Vissa projekt har nått ännu högre inblandningsgrader.
• Betongkross — Kan användas som bärlager i vägar, parkeringsplatser och byggnader.
• Slagg från stålverk — Har goda tekniska egenskaper och kan ersätta bergkross i många tillämpningar.
• Tegel- och keramikkross — Kan användas som fyllnadsmaterial och dräneringslager.

Klimatdeklarationer för infrastruktur

Sedan januari 2022 gäller lagen om klimatdeklaration för nya byggnader. Under 2025–2026 har diskussionerna intensifierats om att utvidga kravet till att även omfatta infrastrukturprojekt som vägar, broar och VA-system.

Trafikverket har sedan flera år tillbaka använt klimatkalkyler i sina projekt och ställer krav på att entreprenörer redovisar klimatpåverkan. Det verktyget som används mest är Trafikverkets egen klimatkalkyl, men även andra verktyg som One Click LCA och BM Klimatkalkyl används i branschen.

En klimatdeklaration för ett anläggningsprojekt omfattar typiskt:

• Material — Klimatpåverkan från tillverkning av alla material som används (betong, stål, asfalt, rör, etc.).
• Transporter — Utsläpp från transport av material och massor till och från arbetsplatsen.
• Produktion — Utsläpp från maskiner och utrustning på arbetsplatsen.
• Energianvändning — El och värme som förbrukas under byggtiden.

Genom att beräkna klimatpåverkan i ett tidigt skede kan projektörer och entreprenörer identifiera de största utsläppskällorna och vidta åtgärder för att minska dem. Det kan handla om att byta till klimatförbättrad betong, använda lokala massor istället för att transportera material långa sträckor, eller planera arbetet så att maskinernas tomgångskörning minimeras.

[Branschtrender 2026 →](/artiklar/mark-anlaggning-branschen-trender-2026)

Certifieringar och miljömärkningar

Det finns flera certifieringssystem och miljömärkningar som är relevanta för mark- och anläggningsprojekt. Att ha rätt certifieringar kan vara avgörande för att vinna upphandlingar och visa kunder att man tar hållbarhet på allvar.

CEEQUAL

CEEQUAL är ett internationellt hållbarhetscertifieringssystem specifikt för infrastrukturprojekt. Det utvecklades i Storbritannien och administreras numera av BRE Group. Systemet bedömer projektets hållbarhetsprestanda inom en rad kategorier, inklusive projektledning, mark- och vattenanvändning, ekologi, historisk miljö, transport, energi och koldioxid, materialanvändning och avfall.

CEEQUAL har tre certifieringsnivåer: Pass, Good, Very Good och Excellent. I Sverige har flera större infrastrukturprojekt certifierats enligt CEEQUAL, däribland delar av Västlänken i Göteborg och Förbifart Stockholm.

Svanenmärkt

Nordiska miljömärkningen Svanen har kriterier för byggnader men har under de senaste åren utvidgat sitt arbete mot anläggningssektorn. Svanenmärkta småhus och flerbostadshus ställer krav på markanläggningen runt byggnaden — bland annat gällande dagvattenhantering, markbeläggningar och grönstruktur.

Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är Sweden Green Building Councils certifieringssystem för byggnader. Likt Svanen har det primärt fokus på byggnader, men inkluderar aspekter som dagvattenhantering och markanläggning. Miljöbyggnad 4.0, som gäller från 2023, har skärpta krav på klimatberäkning och materialval.

ISO 14001 — miljöledningssystem

ISO 14001 är den internationella standarden för miljöledningssystem. Certifieringen visar att ett företag har ett systematiskt arbetssätt för att hantera sin miljöpåverkan, sätta miljömål och ständigt förbättra sin miljöprestanda. Allt fler beställare kräver att entreprenörer är ISO 14001-certifierade, och certifieringen kan ge poäng i upphandlingar.

FR2000

FR2000 är ett svenskt certifieringssystem som kombinerar kvalitet, miljö och arbetsmiljö i ett integrerat ledningssystem. Det är särskilt populärt bland mindre företag som vill ha ett samordnat system utan att behöva certifiera sig mot flera separata standarder.

Så minskar du klimatpåverkan i ditt projekt

Oavsett om du är beställare eller entreprenör finns det konkreta åtgärder du kan vidta för att minska klimatpåverkan i dina mark- och anläggningsprojekt. Här är de mest effektiva strategierna:

1. Optimera masshanteringen. Genom att planera för massbalans redan i projekteringen kan du drastiskt minska transporterna. Använd digitala verktyg för att beräkna massbalanser och överväg att justera höjdsättningen för att minimera överskott. 2. Välj klimatförbättrade material. Klimatförbättrad betong med alternativa bindemedel (slagg, flygaska, kalksten) kan minska koldioxidutsläppen med 30–50 procent jämfört med standardbetong. Återvunnen asfalt, lokalt berg och återvunna material minskar också klimatpåverkan. 3. Använd fossilfria bränslen. Byt till HVO100 i alla maskiner och fordon som inte kan elektrifieras. Det ger en omedelbar utsläppsminskning på upp till 90 procent utan att maskinerna behöver modifieras. 4. Elektrifiering där det är möjligt. Prioritera eldrivna maskiner för arbeten där det finns tillgång till elnätet — särskilt i tätbebyggda områden där det dessutom ger minskade buller- och avgasutsläpp. 5. Planera transporterna smart. Välj lokala leverantörer när det är möjligt, samlasta transporter och använd stora fordon fullt lastade istället för halvfulla lastbilar. Returfrakt — där lastbilar som levererat material tar med sig massor tillbaka — kan halvera transportutsläppen. 6. Minimera tomgångskörning. Tomgångskörning av maskiner står för en överraskande stor del av bränsleförbrukningen på en anläggningsarbetsplats. Utbilda maskinförare i ecodriving och inför rutiner för att stänga av maskiner vid uppehåll. 7. Gör en klimatberäkning. Även om det inte krävs formellt är en klimatberäkning ett utmärkt verktyg för att identifiera de största utsläppskällorna och rikta åtgärderna rätt. Det ger också konkreta siffror som du kan använda i anbud och marknadsföring. 8. Skydda och kompensera för naturvärden. Minimera ingrepp i känsliga naturmiljöer, bevara träd och vegetation där det är möjligt, och genomför kompensationsåtgärder som att anlägga nya våtmarker eller plantera inhemska arter.

Affärsmöjligheter — hållbarhet som konkurrensfördel

Hållbarhet handlar inte bara om kostnader och krav — det är också en affärsmöjlighet. Företag som tidigt investerar i hållbarhet kan skapa betydande konkurrensfördelar.

Vinna upphandlingar. När klimatpåverkan viktas i upphandlingar kan det företag som kan visa lägst utsläpp vinna kontraktet, även om priset inte är det absolut lägsta. Att kunna presentera konkreta klimatdata i anbudet blir allt viktigare. Lägre driftkostnader. Eldrivna maskiner har lägre driftkostnader än dieseldrivna — el är billigare än diesel, och underhållskostnaderna är lägre. Effektiv masshantering minskar transportkostnaderna. Mindre avfall innebär lägre deponiavgifter. Attrahera personal. I en bransch med stor personalbrist kan hållbarhetsarbetet vara en faktor som attraherar nya medarbetare — särskilt yngre generationer som i högre grad värdesätter arbetsgivarens miljöansvar. Nya tjänster och marknader. Hållbarhetsomställningen skapar nya affärsområden: klimatrådgivning, massförmedling, sanering och miljöövervakning. Företag som kan erbjuda helhetsösningar inom hållbar anläggning har en fördel. Varumärke och kundlojalitet. Ett tydligt hållbarhetsprofil stärker varumärket och bygger förtroende hos kunder. I en marknad där allt fler beställare prioriterar hållbarhet kan det vara skillnaden mellan att bli vald och att bli bortvald. [Företag i katalogen →](/foretag)

Kostnader och investeringar

En vanlig invändning mot hållbarhet är att det kostar mer. Det stämmer att initiala investeringar i eldrivna maskiner, certifieringar och utbildning kan vara höga. Men kalkylen behöver göras på längre sikt:

• Eldrivna maskiner har lägre livscykelkostnad tack vare lägre bränsle- och underhållskostnader.
• Certifieringar som ISO 14001 betalar sig genom bättre systematik och färre miljöincidenter.
• Effektiv masshantering sparar direkt pengar genom minskade transport- och deponiavgifter.
• Klimatberäkningar som visar låga utsläpp ger fler kontrakt.

Dessutom finns det stödmöjligheter. Klimatklivet ger investeringsstöd för åtgärder som minskar koldioxidutsläpp, och det kan inkludera investeringar i eldrivna maskiner och laddinfrastruktur. Regionala investeringsstöd och EU-medel kan också vara aktuella.

Vanliga frågor om hållbar anläggning

Vad kostar det att ställa om till fossilfria maskiner?

Eldrivna anläggningsmaskiner kostar idag 30–50 procent mer i inköpspris jämfört med dieseldrivna motsvarigheter. Dock är driftkostnaderna lägre — el är billigare än diesel och underhållet enklare. Övergången till HVO100 kräver ingen maskininvestering alls, bara ett högre bränslepris. På sikt visar branschkalkyler att den totala ägandekostnaden för eldrivna maskiner kan bli lägre, särskilt vid intensiv användning.

Vilka miljöcertifieringar bör ett markföretag ha?

De mest relevanta certifieringarna för mark- och anläggningsföretag är ISO 14001 (miljöledningssystem) och FR2000 (integrerat ledningssystem). ISO 14001 är mest efterfrågad i offentliga upphandlingar. CEEQUAL är relevant för företag som arbetar med större infrastrukturprojekt. Vilken certifiering som passar bäst beror på företagets storlek, kundkrets och ambitionsnivå.

Hur beräknar man klimatpåverkan i ett anläggningsprojekt?

Klimatpåverkan beräknas med hjälp av verktyg som Trafikverkets klimatkalkyl, BM Klimatkalkyl eller One Click LCA. Man räknar på utsläpp från materialproduktion, transporter, maskiner och energianvändning. Data hämtas från EPD:er (Environmental Product Declarations) för material och från bränsleförbrukningsdata för maskiner och transporter. Resultatet uttrycks i koldioxidekvivalenter (CO2e).

Vilka krav ställer kommuner på hållbarhet i upphandlingar?

Kraven varierar mellan kommuner, men de vanligaste inkluderar krav på fossilfria bränslen i maskiner (ofta en viss procentandel), masshanteringsplaner som visar hur massor återanvänds, klimatberäkningar för hela projektet, och krav på miljöledningssystem. Storstadskommunerna har generellt de tuffaste kraven, men trenden sprider sig snabbt till mindre kommuner under 2026.

Kan små markföretag klara av de nya miljökraven?

Ja, men det kräver planering och stegvisa investeringar. Ett litet företag kan börja med att byta till HVO100, införa rutiner för masshantering och genomgå en grundläggande miljöutbildning. Certifiering enligt FR2000 är ett kostnadseffektivt alternativ till ISO 14001 för mindre företag. Många branschorganisationer erbjuder stöd och rådgivning, och det finns bidrag att söka genom exempelvis Klimatklivet. Att dokumentera sitt hållbarhetsarbete — även utan formell certifiering — kan ge fördelar i [upphandlingar](/upphandlingar).