Fallskyddsutbildning 2026 — Guide för mark och anläggning

> Svar: Fallskyddsutbildning krävs för alla som arbetar på höjder över 2 meter där det finns risk för fall. Inom mark och anläggning gäller det arbete på schaktkanter, ställningar, broar och stödmurar. Utbildningen kostar 2 000-4 500 kr och bör förnyas var tredje år.

När krävs fallskyddsutbildning inom mark och anläggning?

Fallskydd kopplas ofta till husbyggnad och takarbeten, men inom mark och anläggning finns det minst lika många situationer där fallskyddsutbildning krävs. Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:10 Ställningar samt AFS 2023:3 Projektering och byggarbetsmiljösamordning) kräver att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att förhindra fall redan vid höjder från 2 meter. I vissa situationer kan åtgärder krävas redan vid lägre höjder om underlaget innebär extra risk, exempelvis vatten, trafik eller hårda ytor.

Här är de vanligaste situationerna inom mark och anläggning där fallskyddsutbildning krävs:

Schakt och gropar

Djupa schakter för VA-ledningar, fjärrvärme eller kabelförläggning skapar fallrisker längs kanterna. En schakt på 2 meters djup innebär att alla som arbetar i närheten av kanten behöver fallskydd eller att kanten är avspärrad med skyddsräcke. I stora anläggningsprojekt kan schakter vara betydligt djupare — 4-6 meter eller mer — och då är kraven ännu strängare.

Broar och viadukter

Arbete på och under broar innebär ofta arbete på stor höjd. Montering av broräcken, reparation av brolager, inspektioner och underhåll kräver fallskyddsutbildning. Inom mark och anläggning är broarbeten vanliga, särskilt vid infrastrukturprojekt.

Stödmurar och terrasseringar

Bygge av stödmurar, gabioner och terrasseringar innebär ofta arbete på höjd. Murar som är högre än 2 meter skapar en fallrisk både under byggskedet och vid framtida underhåll.

Ställningar

Arbete från ställningar förekommer även inom anläggning — exempelvis vid gjutning av bropelare, montering av bullerskärmar eller arbete på bergskärningar. Alla som arbetar från ställningar ska ha kunskap om fallskydd.

Ledningsbrunnar och kammare

Nedstigning i djupa brunnar och kammare innebär fallrisk. Stegar och lejdare kräver att personalen vet hur man säkrar sig under nedstigningen.

Maskinarbete nära kanter

Grävmaskiner och andra maskiner som arbetar nära schaktkanter eller slänter utgör en fallrisk, inte bara för maskinföraren utan även för kringpersonal.

Tillfälliga konstruktioner

Formsättning, gjutning av fundament och montering av tillfälliga stödkonstruktioner involverar ofta arbete på höjd som kräver fallskydd.

Vad lär man sig på utbildningen?

En grundlig fallskyddsutbildning inom mark och anläggning omfattar både teori och praktik. Utbildningen brukar vara uppdelad i följande huvudmoment:

Lagstiftning och regler

Utbildningen inleds med en genomgång av det regelverk som styr arbete på höjd. Du lär dig om Arbetsmiljöverkets föreskrifter, arbetsgivarens ansvar och ditt eget ansvar som arbetstagare. Viktiga föreskrifter som behandlas inkluderar:

• AFS 2023:3 — Projektering och byggarbetsmiljösamordning
• AFS 2023:10 — Ställningar
• Arbetsmiljölagen och relevanta kapitel

Riskbedömning

En central del av utbildningen handlar om att identifiera och bedöma fallrisker. Du lär dig att systematiskt gå igenom en arbetsplats och identifiera var fallrisker finns, hur allvarliga de är och vilka åtgärder som krävs. Inom mark och anläggning handlar det ofta om att bedöma schaktkanter, slänter, tillfälliga konstruktioner och arbetsplattformar.

Riskbedömningen följer den så kallade åtgärdstrappan:

1. Eliminera risken — kan arbetet utföras på annat sätt?

2. Kollektiva skyddsåtgärder — räcken, skyddsräcken, täckta hål

3. Personliga fallskydd — sele, lina, fallblockerare

Utrustningskännedom

Du lär dig om olika typer av fallskyddsutrustning, hur de fungerar och när respektive typ ska användas:

• Helsele — grundutrustningen som fördelar fallkraften över kroppen
• Falldämpare — absorberar energin vid ett fall och begränsar den kraft som kroppen utsätts för
• Fallblockerare — automatisk utrustning som låser vid plötslig rörelse
• Förankringspunkter — var och hur du kan förankra dig säkert
• Livlinor och repsystem — för horisontell och vertikal förflyttning
• Stegar och lejdare — säker användning och krav

Praktisk träning

Den praktiska delen av utbildningen är avgörande. Du får öva på att:

• Ta på och justera helselen korrekt
• Kontrollera utrustningen före användning
• Koppla in dig i olika förankringspunkter
• Använda falldämpare och fallblockerare
• Utföra enklare räddning vid fall (räddningsplan)
• Hantera nödsituationer

Kontroll och underhåll av utrustning

Du lär dig att genomföra daglig kontroll av din fallskyddsutrustning innan användning. En skadad sele eller en defekt falldämpare kan vara livsfarlig. Utbildningen går igenom vad du ska kontrollera och vilka tecken på slitage du ska leta efter.

Vad kostar utbildningen?

Priset för fallskyddsutbildning varierar beroende på utbildningens omfattning och format. Här är en jämförelse:

| Kursföretag | Pris | Format | Längd | |---|---|---|---| | Basutbildarna (basutbildarna.se) | Från 2 200 kr | Klassrum + praktik | 1 dag | | BUC - Byggbranschens utbildningscenter (buc.se) | Från 3 900 kr | Klassrum + praktik | 1 dag | | EGA (ega.se) | Från 2 800 kr | Klassrum + praktik | 1 dag | | Trainor (trainor.se) | Från 3 500 kr | Klassrum + praktik | 1 dag | | Kompetensutveckla (kompetensutveckla.se) | Från 2 500 kr | E-learning + praktik | 1 dag | | Safetymind (safetymind.se) | Från 2 600 kr | Klassrum + praktik | 1 dag | | TYA (tya.se) | Från 2 400 kr | Klassrum + praktik | 1 dag | | Ramirentskolan (ramirent.se) | Från 3 200 kr | Klassrum + praktik | 1 dag |

De flesta fallskyddsutbildningar inkluderar praktiska moment, vilket innebär att ren e-learning sällan räcker. Vissa utbildningsföretag erbjuder en kombination där teoridelen görs online och den praktiska delen genomförs vid ett separat tillfälle.

Priset kan också påverkas av om du behöver en specialiserad utbildning, exempelvis fallskydd vid broarbeten eller fallskydd i kombination med räddning från höjd. Dessa specialkurser är vanligtvis dyrare, 4 000-6 000 kr.

Vilken utrustning behövs?

Inom mark och anläggning behöver du i regel följande grundutrustning för arbete på höjd:

Helsele (EN 361)

Helselen är den viktigaste delen av det personliga fallskyddet. Den ska sitta åtsittande men bekvämt och fördela fallkraften över lår, bäcken, bröst och axlar. Inom anläggning väljer man ofta en sele med flera kopplingsöglor (dorsal, sternal och sidoöglor) för flexibilitet. Selen ska vara CE-märkt och följa standard EN 361.

Falldämpare (EN 355)

Falldämparen kopplas mellan selen och förankringspunkten. Vid ett fall expanderar den kontrollerat och absorberar energin så att den maximala kraften på kroppen inte överstiger 6 kN. Det finns rivfalldämpare och bandfalldämpare i olika längder. Tänk på att totalavståndet vid fall (falldämparens längd plus expanderingssträcka plus kroppslängden) inte får överstiga det fria utrymmet under dig.

Fallblockerare (EN 360)

En fallblockerare fungerar som ett rullband som automatiskt matar ut och tar in linan. Vid ett plötsligt ryck (fall) låser den omedelbart. Fallblockerare finns i olika längder, från 2 meter till över 30 meter, och i varianter med band eller stålvajer.

Kopplingsöglor och karbinhakar (EN 362)

Karbinhakarna ska vara självsäkrande, vilket innebär att de inte kan öppnas oavsiktligt. Användningen av skruvkarbiner eller trippelverkande karbiner är standard.

Förankringsanordningar (EN 795)

Förankringspunkten är det som hela systemet hänger på. Den måste klara en belastning på minst 12 kN (eller 10 kN beroende på typ). Inom anläggning kan förankringspunkter vara allt från stålbalkar på en bro till speciella förankringsöglor som borras in i berg eller betong.

Kompletterande utrustning:

• Positioneringslina (EN 358) — för att arbeta med händerna fria vid exempelvis schaktkanter
• Räddningsutrustning — enkel räddningsanordning för att hissa ned en person som fallit och hänger i selen
• Hjälm med hakrem (EN 397) — obligatorisk vid arbete på höjd för att skydda huvudet vid fall

Arbetsgivaren ansvarar för att tillhandahålla godkänd och kontrollerad utrustning. All fallskyddsutrustning ska genomgå en årlig besiktning av en sakkunnig person utöver den dagliga kontroll som användaren själv gör.

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att förhindra fallolyckor på arbetsplatsen. Detta ansvar regleras i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Här är de viktigaste delarna av arbetsgivarens ansvar:

Riskbedömning

Arbetsgivaren ska systematiskt bedöma riskerna för fall på arbetsplatsen. Riskbedömningen ska vara skriftlig och uppdateras när förutsättningarna förändras. Inom mark och anläggning förändras arbetsplatsen ofta dagligen — schakter grävs djupare, slänter ändrar form och nya risker uppstår. Riskbedömningen måste därför vara en levande process.

Utbildning och instruktion

Arbetsgivaren ska se till att alla anställda som arbetar på höjd har rätt utbildning. Det innebär inte bara den formella fallskyddsutbildningen utan även specifik instruktion om arbetsplatsens förutsättningar, vilken utrustning som ska användas och hur räddningsplanen ser ut.

Utrustning

Arbetsgivaren ska tillhandahålla godkänd fallskyddsutrustning som är i gott skick. Utrustningen ska vara anpassad till den specifika arbetssituationen och till den person som ska använda den. Selen ska vara i rätt storlek och falldämparen ska vara dimensionerad för att fungera med tillgänglig fallhöjd.

Räddningsplan

En ofta förbisedd men kritisk del av arbetsgivarens ansvar är att ha en räddningsplan. Om en person faller och hänger i sin sele måste räddning kunna ske snabbt — helst inom 15-20 minuter. Att hänga i en sele under längre tid kan orsaka så kallat hängsyndrom (suspension trauma) som i värsta fall kan vara livshotande. Räddningsplanen ska vara dokumenterad, kommunicerad till alla och regelbundet övad.

Kontroll och besiktning

All fallskyddsutrustning ska kontrolleras före varje användning av den som använder den, och besiktigas av sakkunnig person minst en gång per år. Arbetsgivaren ska ha rutiner för detta och dokumentera besiktningarna. Utrustning som har utsatts för ett fall eller som visar tecken på skada ska tas ur bruk omedelbart.

Tillsyn

Arbetsgivaren ska ha löpande tillsyn över att fallskyddsreglerna följs. Det räcker inte att tillhandahålla utrustning och utbildning — man måste också kontrollera att personalen faktiskt använder skyddet korrekt i praktiken.

[Se alla säkerhetsutbildningar →](/utbildning)

Vanliga frågor om fallskyddsutbildning

Hur ofta ska fallskyddsutbildningen förnyas?

Det finns inget lagstadgat krav på en specifik giltighetstid, men branschpraxis och de flesta utbildningsföretag rekommenderar förnyelse vart tredje år. Arbetsgivaren har dock skyldighet att säkerställa att personalen har aktuella kunskaper, och om regelverket ändras eller nya arbetsmetoder införs kan utbildning behöva ske oftare. Vissa beställare ställer egna krav på giltighetstid.

Kan man göra fallskyddsutbildning helt online?

Teoridelen kan i vissa fall genomföras som e-learning, men den praktiska delen med utrustningshantering och övningar måste genomföras fysiskt. Du behöver lära dig att ta på selen korrekt, kontrollera utrustningen och öva på att koppla in dig i förankringspunkter. Detta kan inte göras digitalt. De flesta seriösa utbildningsföretag erbjuder därför antingen helklassrum eller en hybrid med teori online och praktik på plats.

Vem ansvarar för fallskyddsutrustningen — arbetsgivaren eller arbetstagaren?

Arbetsgivaren ansvarar för att tillhandahålla godkänd och kontrollerad utrustning. Arbetstagaren ansvarar för att använda utrustningen korrekt och att göra en visuell kontroll före varje användning. Om arbetstagaren upptäcker skador eller brister ska utrustningen omedelbart tas ur bruk och rapporteras till arbetsgivaren. Den årliga besiktningen av sakkunnig person är arbetsgivarens ansvar att organisera och bekosta.

Vilken typ av sele behövs inom mark och anläggning?

Inom mark och anläggning rekommenderas en helsele med minst dorsal (rygg) och sternal (bröst) kopplingsögla. Modeller med integrerat verktygsbälte och bekväma vadderade axelremmar och benremmar är populära för längre arbetspass. Välj en sele som är CE-märkt enligt EN 361 och som passar din kroppsstorlek. Selen ska sitta åtsittande men tillåta rörelsefrihet. Be om hjälp vid utprovning — en felaktigt justerad sele kan vara lika farlig som ingen sele alls.

Vad är hängsyndrom och varför är det farligt?

Hängsyndrom, även kallat suspension trauma, uppstår när en person hänger stilla i en sele efter ett fall. Selens benremmar trycker på blodkärlen i benen och hindrar blodet från att cirkulera normalt. Inom 15-30 minuter kan detta leda till allvarliga medicinska komplikationer, och i värsta fall dödsfall. Det är därför räddningsplanen är så viktig — en person som faller och hänger i sin sele måste räddas ned snabbt. Under utbildningen lär du dig att känna igen tecknen och agera vid en nödsituation.